Känner du dig fri eller ofri eller någonstans mitt emellan? Ibland känns det som om en snara dras runt halsen. Alternativen att klara av en knivig situation blir färre och färre. Avståndet mellan vad som krävs av mig och det jag själv klarar av att leverera växer. Ibland smyger den bara på, en inre känsla av att allt känns så himla bra utan någon som helst anledning!

I tanken känns det som om förväntningarna bara växer utanför oss själva. Det är så mycket som jag behöver ha eller behöver vara för att känna mig lyckad, accepterad och en av dom. Det verkar alltid som om grannarna lever ett bättre liv än jag själv gör, liksom kollegor på jobbet, gänget på after-worken, föräldrarna på barnets dagis osv. Samtidigt finns det avskräckande exempel, sådana som lever ett helt annat liv.
Några kallar det att ha hamnat i ekorrhjulet och det går bara inte att bryta sättet att leva, även om tomheten börjar gnaga inombords. Dag ut och dag in, samma hjulspår!
Receptet heter inre omställning?

Vilken inre omställning? Det här låter hur mysko som helst? Vad finns att ställa om som jag själv kan påverka? Jag har en snara hängandes runt halsen hela tiden och får knappt ens luft? Hur ska jag då kunna göra något åt min situation?
Den inre omställningen finns närmare än du tror!
Frihet
Friheten att leva utan krav med fokus på det nödvändigaste.

Det kan vara svårt att sätta ord på vad frihet är, ofta kan det vara enklare att vända på det; vad gör mig ofri? Hur kan jag frigöra mig från kraven som finns från skola, jobb, föräldrar och vänner. Men också fri från tankar om vad andra tycker och tänker om mig. Hur kan jag skapa stunder fria från aktiviteter och möten i min kalender?
En pilgrim försöker leva som en fågel; högt och fritt med perspektiv på vad som är viktigt och oviktigt.
Vandringsstaven påminner oss om den som alltid går bredvid och stöttar oss – Gud.
Ljusblick/ Anneli