I dag är en sådan där dag då det går att lägga sig under ett träd i skuggan, skjuta hatten över ansiktet och bara känna, tänka på ingenting!
En stund då bara kroppen känner vinden, värmen och dofterna. En och annan tanke snurrar förbi precis som en liten humla, inte mer väsen än så.
Från då för längesedan, finns minnena kvar. Då kunde tiden stå stilla och evigheten kändes in på bara skinnet. Då kändes vuxenlivet avlägset och dagen var till för att levas.
En bit in i livet blev det helt omöjligt att stänga ner hjärnkontoret. Det gick ständigt på högvarv. Inne på detta kontor fanns allt liv som tänkas kunde; alla måsten planerades, organiserades, utfördes, samtidigt som nya lades till listan.
Kontoret förblindade och reagerade knappast på intryck från det verkliga livet, utanför. Däremot skapade tankarna det liv jag levde och planerade för.
Flera har hört talas om att ”springa i väggen” eller ”gått i väggen”, i sig en intressant bildlig beskrivning. Till slut tornar betongväggen upp sig och i full fart, förblindad av alla tankar och måsten, dundrar jag rakt in med huvudet före.
Smash där tog det slut, hjärnan och inte datorn har kraschat. Strax därefter visar det sig att även kroppen har belastats till bristningsgränsen och all energi är sedan länge borta.
Vare sig vi springer i väggen eller ej! Så är det en fråga om livskvalitet, inre livskvalitet. Yttre och inre livskvalitet står mot varandra som motpoler. Utan en krasch kan det vara svårt att förstå en jakt på yttre kvaliteter. Med en krasch blir det kanske enklare att börja ställa frågor om meningen med livet, när livslusten får energi och känslan av mening börjar spirar inombords.
Har du möjlighet att välja, att inte bara sträva efter yttre livskvalitet utan också en inre?
”Bekymmerslösheten att ta dagen som den kommer, ett steg i sänder. Ett konstigt ord egentligen men det handlar om att leva närvarande i nuet. Inte ansvarlöst och utan att bry sig utan tvärtom; genom att sätta ljus och perspektiv på rätt saker blir det enklare att leva närvarande i det som sker. Att leva i nuet utan att ta ut bekymren i förväg men även att som Luther lyfta på hatten och gå vidare från det vi inte kan påverka.”
Bekymmerslöshet – En av pilgrimmens 7 nyckelord
Att gå på pilgrimsvandring kan vara bekymmerslöst. På en ledarledd vandring har någon förberett och leder vägen, jag behöver bara följa med och göra som ledaren planerat. Går jag själv har någon redan stakat ut vägen och jag behöver bara följa ledens markering. Bekymmerslöst utan extra bördor i ryggsäcken.
Hatten är symbolen för bekymmerlösheten och påminner oss att lägga oss i solen under ett träd med hatten nerdragen över ögonen utan några bekymmer just för stunden.
Ljusblick/Anneli
ljusblick 