I Hålta naturreservat påminner ekar och bokar om en tid långt före min egen. Även om ekarna kan vara gamla, så finns här också spår från en tid då människor först kom till platsen efter istiden.
Länk till Hålta naturreservat.
För Ca 12 000 år sedan började istäcket, som låg tungt över nuvarande Sverige, dra sig undan. Tidigt blev nuvarande Bohuslän synligt landområde och lockade sjöfarande människor att stiga i land och t om bosätta sig här.
Efter isens avsmältning växte sig skogar av ek och gran sig starka i hela Bohuslän. Inget undantag för öarna, som också hade sådan jordmån att skog kunde etablera sig där.
De första människor som bosatte sig och levde här i Bohuslän tillverkade verktyg av sten, som också användes också för att bygga med.
Det är genom att studera stenformationer som det går att finna avtryck från människor som levt i området för ca 10 000 år sedan, där Hålta naturreservat ligger.
”Flera fornlämningar finns i området, en hällkista och en trolig bosättning från stenåldern, två stensättningar och en rest från järnåldern samt ett röse från bronsåldern.” Från stenåldern till nutid.
Det känns att vara i naturreservatet. Jag har suttit på en nedfallen ekstam och fikat. Vid ett tillfälle frågade jag mig själv hur det känns att bara sitta ner, lyssna och sluta ögonen.
Att sluta ögonen är ett bra sätt, för min del, att komma i kontakt med kroppen och framförallt huden. Helt andra intryck kommer till tals, än dem jag kan ta del av med mina ögon
Omgiven av ekar ock bokar i alla åldrar och även de som drar sig mot jorden eller redan ligger på marken, sätter säkert sin prägel på min upplevelse.
Det känns bara som om jag ryser, roas och dras in i ett äventyr!
Ljusblick/Anneli
Eken – en värld i världen en animerad film på YouTube
”En ek är en levande varelse. Men tittar du noggrant efter ser du att den också är hem för en hel mängd av mindre, levande varelser som bildar ett levande nätverk – en näringsväv. När årstiderna förändras, förändras också eken – och resten av nätverket. Men nu förändras också klimatet på jorden. Årstiderna är inte längre vad de varit. Vi försöker lära oss mer om vad det betyder för växter och djur – däribland oss själva – och vad vi kan göra för att överkomma utmaningen.”
ljusblick 